Min fina farmor skulle ha fyllt 97 år idag. Åh vad jag saknar henne. Trots att vi inte träffades så ofta.
Fast hon är med mig fortfarande. I en massa fina minnen. I hennes gamla rottingväska som jag rustade upp och bär omkring på. I den grå pläden som vi har på sängen som hon klämde gillade på och nickade åt när jag visade den. I ringen jag fick av henne för flera år sen. På alla foton. Ja överallt faktiskt.
Jeg vet akkurat hva du mener. Det er så fint at de er med oss videre, i kaffekopper, smykker, bilder, lamper, møbler - alt vi har som de har hatt før oss.
SvaraRadera