måndag, juli 6

Göra en Carrie?


I Danmark observerade bonusdottern och jag att var och varannan tjej hade namnhalsband. Det såg jättefint ut och vi blev båda inspirerade.

Jag skrev tjej. Och det var verkligen tjejer som hade dom. Jag funderar på att skita i det och bli den första kvinnan med ett guldigt sådant.

Svensk kvinna i Svergie sågs bära ett namnhalband. Vilken schysst löpsedel.

15 kommentarer:

  1. Jag brukar ha namnhalsband ibland. Fint som snus.

    SvaraRadera
  2. missy: har du? då ska jag också!

    SvaraRadera
  3. anna: oj en trafikpolis nu igen ;)

    SvaraRadera
  4. Jag vill också ha! Sambeställa från Supasta kanske?? :)

    SvaraRadera
  5. Jag gillar mitt som bara den, det kommer från Betties Galleria och gick på 400kr :)

    SvaraRadera
  6. annie: jag har redan slagit till, mittnamnhalsband.se :)

    jenny: schyrre!

    SvaraRadera
  7. Åh, tack för tips :) Ska spana in asap!

    SvaraRadera
  8. annie: :)

    skåneanna: värt ett försök! borra upp det bara :D

    SvaraRadera
  9. Hm.. Blev också sugen nu! Vilken storlek tog du? Guld eller silver?

    SvaraRadera
  10. rosie: jag valde den lilla i sterlingsilver med guldöverdrag :)

    SvaraRadera
  11. Såg en herre i sextioårsåldern ha ett med namnet Elna häromdagen. Antar att det är hans fruga. Lite gulligt tyckte jag (därmed inte sagt att det var särskilt snyggt eller klädsamt på just den här herren....)

    SvaraRadera
  12. isabell: ja gulligt eftersom han var i 60årsåldern! däremot vet jag inte om jag skulle uppskatta att maken knallade runt med mitt namn om halsen. lite... fånigt?

    SvaraRadera
  13. En smula.
    Ett barnbarns idé, kanske?

    Eller så kanske hon var dööööd, hemska tanke.

    SvaraRadera
  14. isabell: vi kan bara spekulera :D

    SvaraRadera