Jag ser ljuset
Hennes tvekan var över. Hon hade ältat fram och tillbaka länge nog. Hon var värd det. Hon fick. Hon hade bloppat tillräckligt. Beslutet hade förvisso inte varit lättfattat. Resan dit var lång, knagglig och ojämn. Det hade fått mogna fram. Och nu visste hon att det var så. Hon och Minimarketkängorna. För alltid. Tillsammans. Aha-aaa.
Nu vet jag inte längre vad jag ska skriva utan att låta tjatig
SvaraRaderaMEN sååå snygg du är idag (igen)
Och så levde de lyckliga i alla sina dagar.
SvaraRaderaI faderns och sonens och de heliga kängornas namn. Amen.
SvaraRaderaHurra!
SvaraRaderaHaha! Inte ett helt oväntat beslut :D Ska in till NK idag och fluktaflåsastöna.
SvaraRadera...jag är inte förvånad! Gratulerar till väldigt vackra skor! (och ja, om du räknar PPA så ÄR de billiga, lovar!!) :) :)
SvaraRaderaAck vilket lyckligt slut den sagan fick. Måste hålla med Ulrika om PPA!
SvaraRaderaatt ha det gott: ;)
SvaraRaderasara: forever and ever :)
hedgehog: gud vi tackar dej.
frida: ja hurra!
anna: och kanske... ? :P
ulrika: då gör vi det :D
mrs j: :D
helt rätt beslut, tycker jag!
SvaraRaderacamilla: :D
SvaraRadera