Ibland när jag har sett fram emot någonting länge och det närmar sig kan jag plötsligt bli helt anti. Har ingen lust, vill inte, skiter i det. Sen när det väl sker är det förstås jättebra ändå. Men, innan-känslan är ett faktum.Så känner jag nu. Äh, vi struntar i bebis och åker på nån skön semester istället!
Sådär är jag med, exakt så. Helt trist alltså, man känner sig helt likgiltig och otacksam - men det går ju över :)
SvaraRaderaeller så gör du som vi ska göra... åker på skön semester MED bebis i höst istället!
SvaraRaderahedgehog: det får vi verkligen hoppas nu! ;)
SvaraRaderaminna: mmm... bara det att vi har fyra "bebisar"...
sant... gör som Sara, blobba bort några av dem. Hahh! ;P
SvaraRaderaminna: god idé!
SvaraRaderaKänner igen det där, framförallt inför semestrar.
SvaraRaderaDagen innan brukar "äh-vi-stannar-hemma-istället" känslan komma, men sen när man väl är där är det underbart!
erica: precis. man kankse behöver lite antikänslor precis innan för att det ska bli ultimat sen :)
SvaraRaderaSkönt att höra att fler tänker som jag ... Konstigt att de känslorna kommer trots att man VET att det kommer bli roligt.
SvaraRaderacamilla: just!
SvaraRadera*skratt* känner igen känslan exakt! När lillsonen föddes sommaren 2000 så väntade och väntade vi i regnet. Jag trodde ärligt talat att det inte skulle bli någon bäbä. Vi åkte in till förlossningen TRE ggr och blev hemskickade. Man kan ju tycka att man skall veta hur det känns att få värkar när man redan fött två innan... eller hur?
SvaraRaderaHög igenkänningsfaktor. Sista veckan är deprimmerande och första dagen man går över tiden vill jag inte ens tänka på. Bäst var de dagar när man lyckades glömma bort att man var gravid, vilket ja inte alltid var det lättaste. Hejja dig!
SvaraRaderajessika. tycker det är lite jobbigt när dom säger att ingen förlossning är den andra lik. jag skulle gärna se en repris av min första!
SvaraRaderaagent 586: bäst att sova en massa. tack! :D