Gråtmild och lyrisk vandrade jag ut från biosalongen. Det var verkligen en feel good-film. Åh, det blir så bra på franska. Vid Östermalms torg reades det orkiéer och jag kunde inte motstå. Man kan inte det när man just både skrattat och gråtit till en film. Jag rekommenderar den. Mycket.
Låter som en film helt i min stil. Liiite rädd för att bli besviken är jag dock, för jag tyckte om boken. Och då blir filmen många gånger sådär...
SvaraRaderal8: nä det funkade bra! gillade också boken mycket :)
SvaraRaderaTack för tipset - då vet jag vad jag ska hitta på imorgon!
SvaraRaderatusset: enjoy!
SvaraRaderaJa Anna G är en stor favorit. Vågar nog se filmen också. Din blogg har blivit lika svår att ta sig in till (kommentera) som att ta sig ut ur kumlabunkern. Varför?
SvaraRaderaAhhh...jag som gråter för ingenting redan som det är... Glad lusse på dig, sötmiffot:-)
SvaraRaderaÅh vad bra! Ska titta :)
SvaraRaderacicci: blogger har väl ändrat nåt, men du kan väl bara skriva in ett nickname?
SvaraRaderasmartasmia: min mia! kul att höra av dig, lusekramar!
annie: ja gör det!
Vad är det på bilden?
SvaraRaderakattis: orkidéen :P
SvaraRadera