Räddad!

I morgon blir det skärgården. Hade mentalt börja ställa in mig på ett par blogglösa dagar. Det kändes jobbigt men ändå rätt ok. Jag menar, där ligger man ju mest på klipporna eller sandstranden och softar. Så släpper min far bomben. Det finns dator där också. Med modem! Haleluja, det finns hopp! Så i morgon bloggar jag förhoppningsvis från en ö, till fiskmåsars skri och vågornas plaskande.

En sjöman älskar havets våg, hör vååågornas brus...