torsdag, januari 5

Sorg

Suttit i telefonkö 25 minuter för att göra en förlustanmälan. Min digitalkamera är borta! My prescious. Måste ha blivit av med den i Uppsala när jag for runt med barnvagnen. Usch vad jobbigt. Ångest ångest ångest. Sannolikheten att någon vänlig själ lämnar in den till polisen är väl minimal. Försöker tänka att det "bara" är en kamera. Tänk om det hänt nåt med sonen! Men det känns urbota trist ändå.

Nu ska jag gå och dö en stund :(

11 kommentarer:

  1. näää - shit, stackars dig Linda... åh, hoppas verkligen någon snäll har hittat den...

    Jag håller alla tummar - kram kram

    SvaraRadera
  2. och hur skall vi klara oss
    den kommer säkert tillbaka
    annars får du starta en insamling till nya kamera.
    ewa

    SvaraRadera
  3. jag säger som ewa, hur ska vi klara oss utan dina outfits!?
    Usch, tycker så synd om dig! Inget råder bot på ett gott humör som att bli av med något värdefullt! *hoppas hoppas* att du återfinner den!

    SvaraRadera
  4. tack snälla tjejer för support!

    SvaraRadera
  5. åh vad trist! men tänk på att någon vänlig själ lämnade in min Mp3-spelare som jag tappade bort på pendeltåget. Det finns snälla människor!! *håller tummarna*

    SvaraRadera
  6. Stackars dig, vi kommer att sakna dina fina outfits varje dag!!
    Hoppas kameran snart kommer tillrätta!
    Anna

    SvaraRadera
  7. Uuuuh va trist :-(( Jag förstår ångesten. Hoppas den kommer tillbaka.

    SvaraRadera
  8. alla: tack igen. Har inte så stora förhoppningar på att återse den. Men ett är säkert, MÅSTE skaffa en ny! Är totalberoende av den. Till garderoben, till sonen, till allt!

    SvaraRadera
  9. Åh, gud vad tråkigt. Var det den söta från USA? Lider med dig.

    SvaraRadera
  10. anita: japp just den :(

    SvaraRadera