torsdag, februari 18

Matvrak

En skämmig grej som är typsik mej. Jag äter fort. På KB fick vi stora baguetter till lunch. Jag satt vid samma bord som två andra kursdeltagare. När jag, efter två minuter, hade tryckt tre fjärdedelar av min jättesmörgås uppmärksammade jag att dom andra bara "nibblat" lite på sina. Jag stannade av något i mitt hetsätande.

Så, när jag, efter ytterligare två minuter, långsamt slök sista biten baguette var dom knappt halvvägs. Det här kan ta hela dagen, tänkte jag, ursäktade mig lite skämsigt och uppsökte en dator.

När jag kom tillbaka en kvart senare VAR DOM FORTFARANDE INTE KLARA med sina smörgåsar. Jiiizuz! En sa:

- Jag gillar egentligen inte sånt här ljust bröd. Och så slängde hon trefjärdedels baguette.
- Nä nu får det vara bra, sa den andra och kastade halva sin.

Jag kände mig som Johan Rheborgs fru i Solsidan när hon sitter med en barnmatsburk och hennes mammalediga väninnor uttrycker avsky över allt i barnmatsväg som inte är hemmalagat.

Nåja, jag blev mätt iallafall.

13 kommentarer:

Fröken Film sa...

Jag är lika skämmig som ditt lunchsällskap: Äter alltid långsammast och hinner i bland inte äta upp om rasten är för kort. Att gå ärenden är bara att glömma. Skitpinigt, särkilt om andra får vänta... Alltså: lyllos, lyllos dig.:)

Anna A sa...

Jag är oxå en attackätare. Boaormsstilen.

hedgehog-sara sa...

Äh, dom andra blev förmodligen skithungriga sen och gick till mackdånnald på hemvägen :)

Anonym sa...

Normalspeed på matätande har jag. Varför kunde de inte delat på en macka? Avskyr när folk kastar mat.
NICKAN

Annie - PD sa...

Men samma här. Jag äter supersnabbt. Det sitter i från när jag var liten, ät fort eller så äter dina bröder upp allt ;)

Janne sa...

Att kasta mat borde vara olagligt.

liten sa...

aahahahaha, jag ser det framför mig. Kul. Jag ser ickeätarna framför mig också.....inte lika kul.

Fröet sa...

Hej där kompis! Jag äter oxå alldeles för fort och hävdar att det sitter i sedan barnen var små. Tusan - då fick man ju passa på att äta när det gavs en sekund ledigt mellan matning, torkning, "Mamma" och allt annat. Och du, min vän, är ju mitt i den tiden. Så - hetsät - säger jag ;)

Camilla sa...

Jag äter så långsamt, men det är mest för att jag babblar så mycket och blir lika snopen varenda gång när alla andra blivit klara för länge sen :D

MissKeepYourDistance sa...

Jag har oftast ätit upp innan andra har börjat. Jag anser detta vara en del av min enorma charm. :P

Linda K sa...

ff: gräset är alltid grönare på andra sidan ;D

anna a: kom och ät med mig! :D

hedgehog: det skulle glädja mig!

nickan: det som blev över hade nog slängts ändå...

annie: ha ha! men jag är ju äldst...

janne: ja mackan var ju god!

liten: ;D

fröet: ja jag får skylla på det :D

camilla: ha ha ha :D

miss kyd: jag älskar att du ser det så :D

Kattis sa...

Åh vilken underbar tråd! Blev helt glad av detta inlägget. Just med vinkeln att det känns pinsamt att äta fort.
Jag brukar nästan BÖRJA varje måltid med en ursäkt om att jag är en snabb-ätare. Maten känns liksom som ett litet projekt, och jag vill bli klar så fort som möjligt. Jag kan bara inte äta långsamt. Andra sägar: Men får du inte ont i magen? Eh, nej. Min mage rymmer mycket mer. Eller: Men vill du inte njuta av maten? Eh nej, för mig är njuta att äta fort.

Varför är det pinsamt att (som kvinna) vara en snabbätare?
Är det för vi känner oss glupska?
Måste vi ändra på detta?
Om ja, hur?

Mitt trix brukar vara att ta rikligt av salladsbuffen. Då kan jag äta kalorisnål sallad en stor del av tiden. Och på så sätt tima in när de andra klara.

Men jag framstår ju då istället som en storätare.

SKönt höra det finns systrar! :)

Linda K sa...

kattis: ha ha, nej du är inte ensam! fast ibland märker jag när jag faktiskt äter långsamt, att det smakar mer och att jag blir mätt fortare. får öva på det :)