Sonen är enormt fascinerad av bokstäver och siffror nu för tiden. Han frågar hela hela hela tiden vad det och det börjar på för bokstav, och vad det talet plus det talet blir.
Alfabetet behärskar jag till fullo, hö hö. Ingen fara på taket. Det matematiska klarar jag också. Än så länge! Himmel, tänk när det inte längre är plus och minus han undrar över. Utan vad kvantroten ur hypotenusan upphöjt i femton resulterar i. Om jag någonsin behärskat sådant är det sedan länge djupt begravt i hjärnans ingenmansland. Never to be found again.
That´s what dads are for?
Här har tonårsdotter svårt med matten
SvaraRaderaDet har hon nog efter både far och mor JÄTTE jobbigt
Jag har mitt på det torra! Jag ritar med Jacken och Kemisten spelar fotboll, springer och löser mattefrågor...
SvaraRaderaatt ha det gott: huga...
SvaraRaderaminna: allt gott :)
att ha det gott: huga...
SvaraRaderaminna: allt gott :)
No, that's what teachers are for ;-)
SvaraRaderaffp: men läxor hemma! :O
SvaraRaderaÅ inte lär de sig matte som vi gjorde. Det kvittar att jag är ekonom jag har problem att förklara på deras sätt ändå...
SvaraRaderabirgitta: urrr...
SvaraRaderaJa, eller ge grabben en miniräknare så är det löst.
SvaraRaderapixalexia: inte alltid så lätt, befarar jag :S
SvaraRadera