torsdag, februari 18

Mon pull?


Jag bara frågar, vem vill ha en tröja som det står Mon pull på? Maken som ska förställa kunna franska velar om det betyder Min tröja eller Min pulla. Vilket som, jag avstår.

Fredag i morgon va?

Klart jag måste kolla in Mama när fina Engla är på omslaget.

Så nu vräker jag mig i soffan. Veckomathandlad och dann.

Mitt val

Ni vet programmet i P3 när dom får välja tre kändisar att gifta sig med, döda, och ligga med?

Idag väljer jag att gifta mig med föreläsare nummer 1, döda föreläsare nummer 2. Och så vill jag ligga med Alexander Skarsgård.

Charmig kille

Föreläsare nummer två säger:

- Ni är för oss icke-jurister, ni kan ingneting... ni ska väl gå härifrån idag med en del ny kunskap... förhoppningsvis...

Äpple och päron

Den första föreläsaren var underhållande, intressant och ... ja... trevlig att vila ögonen på.

Den andra föreläsaren pratade enbart juridiska. Han malde och malde, entonigt. Inte var han speciellt snygg heller.

Matvrak

En skämmig grej som är typsik mej. Jag äter fort. På KB fick vi stora baguetter till lunch. Jag satt vid samma bord som två andra kursdeltagare. När jag, efter två minuter, hade tryckt tre fjärdedelar av min jättesmörgås uppmärksammade jag att dom andra bara "nibblat" lite på sina. Jag stannade av något i mitt hetsätande.

Så, när jag, efter ytterligare två minuter, långsamt slök sista biten baguette var dom knappt halvvägs. Det här kan ta hela dagen, tänkte jag, ursäktade mig lite skämsigt och uppsökte en dator.

När jag kom tillbaka en kvart senare VAR DOM FORTFARANDE INTE KLARA med sina smörgåsar. Jiiizuz! En sa:

- Jag gillar egentligen inte sånt här ljust bröd. Och så slängde hon trefjärdedels baguette.
- Nä nu får det vara bra, sa den andra och kastade halva sin.

Jag kände mig som Johan Rheborgs fru i Solsidan när hon sitter med en barnmatsburk och hennes mammalediga väninnor uttrycker avsky över allt i barnmatsväg som inte är hemmalagat.

Nåja, jag blev mätt iallafall.

På KB

Kurs i offentlig upphandling. Viktigt att kunna. Inte så vidare värst intressant. Eller jo. Och samtidigt inte. Vad vet jag, jag känner mest vara för att vara Coco Chanel idag. Och då tycks mig randiga topar och pärlhalsband väsentligare än konkurensutsättning och ömsesidigt erkännande.

Älskar

I väntan på seminariestart sitter jag hemma och tittar på Coco - livet före Chanel. Och hon är så fin och förtjusande att jag bara ler. Hela filmen är ljuvlig!


GODMORGON!

Jag vill bara understryka min teori ytterligare.

onsdag, februari 17

Lite Coco

Mycket lite. Damernas slår på stort (inte) när dom skickar luktflaskor. Men eftersom det är väldigt koncentrerad parfym räcker det med "bara en droppe!"