torsdag, augusti 31

Gäsp, sa jag

Gallskrik och vill inte sova alls, sa sonen. Och höll sig vaken till halv elva. Jag bara dör. Det vore ju trivsamt med lite egen vuxentid på kvällarna också. Nu är klockan 22.35 och jag börjar själv känna mig redo för sängen. Innan jag somnar ska jag be en stilla bön att detta var en engångsföreteelse och inte en ny fas sonen går igenom. I så fall vill jag inte vara med.

4 kommentarer:

  1. Been there, done that! Det går över...

    SvaraRadera
  2. Är det möjligen så att han sover middag på dagis? I så fall kan det kanske vara dags att sluta med det. Mina barn har aldrig gjort det, men jag har kompisar som nästan har fått bråka med dagispersonalen för att de ska fatta att barnet inte får sova så länge, alternativt inte sova alls, på dagtid.

    SvaraRadera
  3. PS. Det där med egen vuxentid på kvällarna kan man ju glömma när man (som jag) är tonårsförälder, eller för den delen från det att barnen är sisådär åtta år gamla. På helgmorgnarna däremot :)

    SvaraRadera
  4. daniel: tack...

    helena: ja han sover middag. men de få gånger han inte gjort det är kvällen total kaos, han behöver verkligen vila en timme på dagen fortfarande. I vanliga fall somnar han sött vid åttatiden på kvällen, hoppas han återgår till det pronto! tack för tips :)

    varannan vecka har vi en 11-åring och en 13-åring hemma, dom är ju för sjutton vakna längre än jag på kvällarna...

    SvaraRadera